• mariawaxin

Hyllning till Småland

Uppdaterat: 30 jan.

Tankar i halmbädden

Häromdagen tog jag en paus i mockandet och la mig ner i halmen i hästarnas lösdrift. Solen värmde skönt medan jag njöt av utsikten; de gröna hagarna, den långa omgärdande stenmuren och den glittrande sjön. Och där bakom de nymålade röda husen. Tänk att vi får bo på denna vackra plats. I detta vackra landskap.

Tänker på Maths, som så ivrigt ville visa mig Småland, när vi hade blivit ett par för sisådär 44 år sedan. Omgivna av ett hav av vitsippor förlovade vi oss bakom en vedhög i skogen i hans föräldrars sommarstuga i Kristdala. Det var dit vi åkte när vi hade gift oss och det var dit vi tog vår förstfödda. När det var dags för oss att lämna Stockholm föll det sig ganska naturligt att gården vi köpte låg i Småland. Maths hade starka band till denna del av Sverige och sedan 7 år tillbaka har även jag det. Våra vägar skiljdes och vi fick aldrig dela livet här tillsammans. När jag hör den här sången kommer dessa minnen starkt tillbaka och jag känner tacksamhet och samhörighet med Maths kärlek till Småland.

Den häst jag hade i Stockholm lever inte heller längre, men livet går vidare ....

Här ligger jag i halmen och mina tre "nya" hästar kommer till mig i skjulet. De petar lite på mig och undrar vad jag gör. Deras mular vandrar över mig och stannar vid mitt ansikte. Vi sluter ögonen tillsammans och bara är. Jag känner deras andedräkter över mina kinder. Efter en stund höjer de sina huvuden och riktar öronen mot vägen. Det är Rikard och Jiemba, som kommer tillbaka från morgonpromenaden.

Livet är föränderligt, men Småland tar oss i sin famn och helar oss. I hennes skogars gröna mossar och sjöars vattenljus känner vi att vi lever.

Ett gott liv.


Sången som väckte minnen till liv


16 visningar
sidhuvud_gra4070_edited.jpg
Black on Transparent.png